En nybörjarblogg med en nybörjare i trädgården...

Här ska jag försöka dokumentera försöken att sköta om diverse växter på min vildvuxna men fina sommarstugetomt i Sörmland...

måndag 12 november 2012

Hybridkejsarolvon beställt!

Nu har jag beställt två hybridkejsarolvon från England, kunde inte hålla mig! Är så nyfiken om den klarar vårt klimat. Såhär står det på Odla.nu om växten:

Hybridkejsarolvon - tappra vinterblommare.
Plötslig förnimmer du den - den svaga, ljuva doften av syren och honung som inte alls skulle finnas så här års. Du tittar dig omkring och ser en underbar rosablommande buske stående där mitt i snön! Det är hybridkejsarolvon, Viburnum x bodnantense, som står där i den bleka midvintersolen och blommar!

Den är en hybrid mellan två andra olvon, V. farreri från västra Kina och V. grandiflorum från Himalaja. Korsningen kom till i Bodnant i norra Wales 1935 och den vackraste varianten fick namnet 'Dawn'.

Bild lånad från Univerity of Washington

Av föräldrarna har vi endast V. farreri, (syn. V. fragans) kejsarolvon, i odling. Den är en drygt 2 m hög, styvt upprättväxande buske med rödbruna skott. De svagt rosa knopparna öppnar sig till vitrosa, starkt doftande blommor i mars-april. En helt vitblommande namnsort, 'Candissimum' finns också. Zon 4.

Den andra föräldern, V. grandiflorum är, trots sin hemvist i Himalaya, för känslig för att kunna odlas hos oss på friland. Den blommar i varmare klimat än hos oss med djuprosa blommor i mars-april och busken blir dryga 3 m hög.

Hybriden 'Dawn' har redan under hösten sina rosaröda blomknoppar klara och då slår de första ut till svagt rosa blommor, medan bladen ännu är gröna och fräscha. Senare på hösten tappar busken bladen, står där naken och blommande och trotsar vinterns isiga vindar och en och annan köldknäpp utan att blommorna tar nämnvärd skada. När bättre tider med plusgrader kommer igen, slår nya knoppar ut och blomningen fortsätter så vintern igenom. Blommar bäst gör den under vårvinterns milda dagar i februari-mars. Zon 3.

Den kan planteras i de flesta, väldränerade jordar som inte är extrema åt något håll, d v s ej för leriga eller sandiga. En neutral eller svagt sur jord är bäst.

Beskärning brukar inte behövas, även om den tål det. Man tar endast bort skadade eller gamla, risigare grenar för att stimulera nytillväxt. Beskärning utföres på vårvintern.


Bild lånad från University of Washington



1 kommentar:

  1. Åh, så vacker! Den gillar säkert rådjuren, eller? Annars skulle den passa perfekt hos oss. Verkar ju inte så anspråksfull. Jag ska undersöka via Zetas eminenta växtlexikon.

    SvaraRadera